The Rad Trads
Det har gått fem år sen de valde varandra, medlemmarna i The Rad Trads. Kärleken till artister som Dr John, The Band och Joe Cocker var en gemensam faktor liksom, såklart, ett stort intresse för öl. Samtliga ingredienser gör dem till en skönt svängig hybrid av indie rock och Americana, med extremt mycket blues och jazz i botten.
Under tiden som gått sen det där första mötet i New Yorks ”East Village” har bandet spelat i 32 amerikanska stater, gjort sju turnéer i Europa och hunnit släppa sitt första album i maj 2016.
”Must we call them the The Rad Trads” spelades in på en 8-kanals bandspelare i Harlem, och producerades av deras skivbolagschef Billy Aukstik. Det är han som äger bolaget ”Dala Records” där bandet ligger.
Nu är det snart dags för uppföljaren och det är en lågoddsare att gissa att det blir lika mycket skönt blås på den.
Deras New Orleans-doftande tunga gung, influenser av Chicago blues, mycket tidig jazz och raspiga gitarrer lovar extremt gott från detta tajta femmanna-band. Inte sällan förstärkta av mer blås.
Live har de ett starkt rykte som ett av de röjigaste banden väster om Hudson River.
Tänk er samma enormt medryckande spelglädje och kompetens som Southside Johnny & Asbury Jukes, och så in med massor av Delta blues, mer blås och en tidsmaskin. och såklart de starka influenserna av en enormt lekfull Allen Toussaint, experimentlustan och den rena upptäckarglädjen. Där någonstans landar The Rad Trads.
Bandet har flera sjungande medlemmar, den raspigaste rösten, den där som låter som den sett livets allra mörkaste prång, och djupast ner i whisky-kaggen, heter John Fatum, bandets sjungande trummis, Patrick Sargent spelar sax och sjunger, ”Big Red” Mike Harlen spelar bas och sjunger, Alden Harris-McCoy är den sjungande gitarristen. Michael Fatum sjunger och spelar trumpet.